Som rubriken säger har jag idag vart hos handkirurgen. Sedan 2011 har jag haft en knöl på handleden som även kallas för ganglion. Är ni nyfikna på vad det är kan ni googla det så kommer det upp en jättebra länk till akademiska sjukhusets hemsida. 

Under graviditeten fick jag större problem och smärtan i armen blev värre, innan fick jag bara ont i armen när det var kallt eller rått ute, då hade jag det mer eller mindre hela tiden. För att minska smärtan i armen var jag tvungen att ha handledsskydd för att värma upp och försöka få knölen att inte ligga emot nerverna.
Idag när jag var hos handkirurgen så valde dom att inte operera utan bara ge mig lokalbedövning och punktera knölen och trycka ut den geléaktiga ledvätskan som samlats där. Läkaren fick punktera den tre gånger för att lyckas få ut lite men hon fick inte ut allt dessvärre; hon avslutade allt med att ge mig kortison också. Blir det inte bättre inom 5 månader så ska jag komma tillbaka och då blir det antagligen operation.

Medan jag var hos handkirurgen så hängde Alva med sin mormor för att jag skulle slippa ha med henne på mötet. Jag vill skryta om att jag har världens snällaste bebis, hon har vart tyst och lugn; hon somnade till och med utan en massa vaggande trots att jag inte var närvarande.
Efter att jag var färdig så gick jag och mamma ner på stan för att kolla lite och för att få en liten promenad. Nackdelen nu efteråt är att jag har ont i benen och tårna för jag hade fel skor på mig, men är huvudet dumt får kroppen lida som man brukar säga.

Just nu ligger Alva och sover i min famn och jag skulle behöva kissa samt ta en alvedon för nu när bedövningen släppt gör det lite ont i handleden. Får lägga henne i sin säng och hoppas på att hon inte vaknar.

//Nattis

Det är snart två månader sedan Alva föddes. Under 6 av 8 veckor har hon legat på mig mer eller mindre konstant. Hon har sovit på mig på nätterna och inte accepterat Andis mer än en kvart max. Nu de senaste två veckorna har hon sovit i sitt babynest som ligger mellan Andis och min huvudkudde, hon har haft min hand som trygghet när hon ska somna men så fort hon somnat har jag kunnat flytta på den för att få sova själv. Ena natten sov hon mellan 21 och 04 utan att vakna. Synd bara att jag inte kunde sova lika länge men jag fick ändå en sammansatt sömn på 5 timmar och det är det längsta jag sovit i ett svep sedan hon föddes. TACK! :D

Idag gick vi upp vid 8 kanske, jag gav henne lite ersättning efter att hon ammat. När hon ätit upp slocknade hon direkt och jag la henne i soffan och bullade upp lite så hon inte skulle kunna fladdra ur soffan; under tiden hon sov lyckades jag damma och dammsuga hela huset. Så skönt att lyckas städa för det var verkligen äckligt här hemma.

Nej, dags att ta fram pärmarna och göra klart pappersarbetet innan mamma kommer på middag!

Trevlig helg!

//Nattis

Tänkte att jag skulle berätta om min förlossning. Det är säkerligen någon som är intresserad! :)

Allt började klockan 00:00 den 23:dje december. Alltså natten mellan 22:a och 23:dje.
Iallafall, vid 00:00 ungefär knäppte det till mellan benen, ett underligt ljud jag inte hört förut. Jag låg kvar i sängen ett litet tag men jag blev fundersam över vad det var som lät då jag började hasa mig ur sängen för att gå på toa och se om något var fel. När jag kommit till fotändan av sängen känner jag hur det börjar rinna mellan benen så jag springer till toan och inser att det var vattnet som gick. Eftersom jag inte hade telefonen med mig var jag tvungen att ta en handduk mellan benen för att inte behöva städa hela huset. ;)
Väl inne i sovrummet för att hämta telefonen försöker jag väcka Andis, allt jag fick till svar var "kan hon inte stanna lite längre"... Medan jag ringde förlossningen på akademiska så satte jag mig på toaletten igen. Efter 1 (!!!) timme så svarade dom på förlossningen och bad mig komma in för en kontroll. Jag lyckas väcka Andis som började skriva ner telefonnummer till sin bror som var på besök.
Väl i bilen halvvägs till Uppsala började jag få värkar och nu var väl klockan typ 02:00 kanske. När vi kom fram till förlossningen vid 02:30 så kopplade dom upp mig till ctg-maskinen och kollade om jag var öppen vilket jag var, 3 cm öppen enligt läkaren.
Vi fick komma in på ett förlossningsrum eftersom vi har så pass långt hem. Väl inne på rummet blir vi erbjudna något att dricka och filtar. Värkarna börjar göra ondare men jag lyckas sova mellan värkarna. När klockan blev 06:30 började det bli outhärdligt utan smärtstillande så jag bad om lustgas men får till svar att nya läkare kommer vid 07 så jag får allt vänta för att slippa bli undersökt två gånger. När de nya läkarna kommit och undersökt mig fick jag lustgas och under de kommande 2 timmarna höjde vi styrkan till den högsta och tillslut vid 09 bad jag om eda för jag hade så ont att jag låg nästan och skrek vid varje värk. När narkosläkaren kom vid 09:15 kanske så sa jag till läkaren att jag har börjat krysta så vi hinner inte. Läkaren svarar att jag får hålla emot krystarna för hon måste undersöka hur mycket jag är öppen. Hur jävla lätt är det att hålla emot krystvärkar liksom? Iallafall så fick narkosläkaren vända i dörren för att Alva var på väg ut. Efter att dom vän tillbaka mig så jag låg på rygg igen tog det inte lång tid innan Alva är ute. Under krystarbetet andades jag så mycket lustgas att jag var mer borta än närvarande. Andis har fått berätta saker i efterhand som jag inte kommer ihåg. Lite tråkigt men just då kändes det bra, jag slapp ha jätteont för tillfället. Det är en del som saknas säkerligen men som sagt kommer jag inte ihåg allt.

Men den 23/12 klockan 09:21 föddes Alva Melissa Sidestål, hon var 52 cm lång och vägde 3690 gram. ??

// Nattis